Betraktelser från Stockholm

Tidigare i våras var jag i Stockholm ett par dagar. I första hand för att lyssna till Paul Auster på Kulturhusets internationella författarscen, men även för andra bokliga strövtåg.

Först styrde jag kosan mot Lidingö och Millesgården. Det var, som ni ser, strålande vårväder och en fröjd att strosa runt i parken eller bara sitta på trappan och läsa och se ut över vattnet och staden. Trots alla växter dominerar stenen i olika former. Det fanns flera spännande trappor, branta och långa, och vackra träd som samsades med alla statyerna.

När jag var där pågick fortfarande utställningen om Beatrix Potter och hennes sagovärld. Scener ur olika böcker fanns uppbyggda, tillsammans med teckningar och en film över hennes liv. Uppvuxen innan videons intåg i hemmen kommer jag så väl ihåg den speciella känslan i att en gång om året på tv få se hennes dansande möss och kaniner, rävar och grodor. Med de lekvänliga miljöerna riktade sig utställningen kanske främst till barnfamiljer, men jag hade god behållning av mitt besök på Millesgården.

På kvällen satt jag så tillsammans med ett antal lyckliga hundra till i hörsalen i Kulturhuset och väntade på Auster. Jag tycker nog att det låg lite extra förväntan i luften inför det här författarbesöket. Många har följt hans författarskap under lång tid och om och om igen blivit trollbunden av hans historier. Hur lång tid blev man påmind om, han har hunnit skriva en hel del, och visst, han är inte purung längre. New York-trilogin säljer fortfarande utmärkt även om Auster själv lämnat den bakom sig för länge sedan. Han gjorde så med alla sina böcker, berättade han, och liknade böckerna vid paket som han lämnat utmed vägen, avslutade kapitel i hans författarliv. För mig som läsare är det ofrånkomligt tvärt om. Orakelnatten och Den röda anteckningsboken lever sida vid sida med Mannen i mörkret och Sunset Park, omöjliga att helt separera från varandra.

Det är fantastiska böcker han skapat, Paul Auster. Orakelnatten älskade jag ohämmat från första stund, andra böcker, som till exempel Osynlig och Mannen i mörkret har växt allt eftersom. Särskilt längtar jag efter att läsa om Mannen i mörkret tillsammans med Resor i skriptoriet, två böcker som tydligen hör ihop.

Dagen efter tog jag mig en promenad på söder, satt och solade mig i Mariaparken och besökte utmärkta Söderbokhandeln på Götgatan. De hade riktigt bra sortiment och helt rätt känsla, en bokhandel som passar min smak perfekt!