Airplane: Or, How He Talked to Himself as If Reciting Poetry

Andra novellen idag blir en av Haruki Murakami som finns med i samlingen Blind Willow, Sleeping Woman. Att läsa Murakami är alltid en överraskning. Ofta är det skruvat, ibland helt vanligt men ändå konstigt. För det mesta är det bra, men ibland säger texten mig ingenting.

Novellen är nästan som en stillbild. En man och en kvinna i ett kök. De har ett förhållande. Hon är gift med en annan man som älskar opera. Mannen i köket pratar för sig själv och hon frågar om det är en gammal vana han har. Så. Slut.

Här är det till synes vanligt, men de vanliga orden gömmer på Murakamis magi. Läs till exempel den här meningen:

Tracks without trains passing over them have a mysterious silence all their own.

Hmm. Den här måste jag fundera på...