lördag 10 oktober 2009

In the Country of Last Things - del III

Diskussionen vi haft om Paul Austers roman har varit mycket givande och fått mig att omvärdera och tänka annorlunda om dystopier. För mig har dystopi varit nära på synonymt med science fiction, men så är ju inte alls fallet, eller hur?

Likaså upplevde jag att dystopier var en "manlig" genre med främst manliga karaktärer. Även där tycker jag att det visat sig att jag haft fel.

Amoroso, Bokstävlarna och Moa tipsar om följande dystopier:

Fahrenheit 451 av Ray Bradbury
Tjänstekvinnans berättelse av Margaret Atwood
Enhet av Ninni Holmqvist

Kan du tipsa om andra riktigt bra och/eller annorlunda dystopier?

De tidigare inläggen + kommentarer kan du läsa här och där.

5 kommentarer:

Jenny B sa...

De två rena dystopier jag kommer att tänka på är The Road av Cormac MacCarthy och Memoirs of a Survivor av Doris Lessing, men ingen av dem tycker jag speciellt mycket om.

Jag har funderat ordentligt och kommer främst på en apokalyptiska berättelse att rekommendera, en berättelse där världen närmar sig slutet. Det är Specimen days av Michael Cunningham, som jag tycker är riktigt bra.

Sedan finns det en apokalyptisk/dystopisk bok som jag gillar starkt men som jag misstänker att många hatar: Refug av Michel Houllebecq. Läs gärna vad jag har skrivit om den!
http://kulturdelen.blogspot.com/2008/12/refug-av-michel-houllebecq.html

Hoppas att du hittar någon dystopi som intresserar dig!

JanB sa...

Nu finns Auster's Invisible i Sverige!!

Holly Hock sa...

Jenny B: Houllebecq har jag alltid tyckt varit intressant men aldrig läst. Varför tror du att många hatar hans böcker? Är han för skruvad?

Jan: Jag har beställt! Det borde kunna bli helgläsning?

/Therese

Jenny B sa...

Många blir nog äcklade av Houllebecqs syn på sex, som handlar mer om konkurrens, utbud och efterfrågan, än om känslor och kärlek. Och inget annat än sex och pengar är viktigt i hans böcker. Houllebecqa böcker är så skruvade att jag inte tror att han visar fram det för att det är så han VILL ha världen, utan snarare tvärtom. Ibland när jag läser dem blir jag litet deprimerad; livet känns hopplöst. Men så påminner jag mig om att det faktiskt FINNS sådana saker som vänskap, kärlek, medmänsklighet, omtänksamhet...

JanB sa...

Auster: I hope so!
Dystopier: Jesper Virdborgs senaste "Kall feber" kallas dystopi i dagens GP.