söndag 20 september 2009

In the Country of Last Things

Den här boken är ganska annorlunda för att vara Auster, utan att för den skull vara helt olik. Till exempel, en kvinnlig huvudperson. Det tror jag inte har förekommit i en enda av de jag läst tidigare. (Måste tänka efter ... nej, det stämmer.)

Anna Blume, som hon heter, lever i ett dystopiskt samhälle där de flesta knappt överlever genom att handla med sopor och där glädje och hoppfullhet är näst intill utrotade. Hon kom till det här landet för att söka efter sin bror, som blivit ditskickad som journalist. Sökandet visar sig ganska snabbt fullständigt förgäves och den hårda kampen för att överleva en dag i taget gör bara tanken på att ta sig hem igen omöjlig.

Även om många kämpar förtvivlat för att överleva har många andra givit upp och Anna beskriver flera sektliknande grupper som utarbetat olika sätt för dess medlemmar att avsluta sina liv. Döden är första prioritet även för staten som är beroende av sina medborgares döda kroppar för att bränna upp och utvinna energi.

Visst låter det hemskt? Den bild Auster målar upp känns overklig, men känslan av att ge upp, att det inte finns någonting mer att leva för, den finns det säkert många människor på vår jord som har upplevt. Jag funderar över om det är så här han ser vår framtid, Paul Auster. Eller kanske kan man se det som en varning. Sen undrar jag också vilket land det här är. Är det ett framtida USA? Eller kanske Europa?

Det där slumpmässiga som ofta är en viktig ingrediens i Austers romaner, det finns här också. Och Anna är en stark karaktär som framförallt kännetecknas av en okuvad förmåga att även i en förtvivlad tid skapa kärleksfulla relationer till sina medmänniskor, om och om igen. Det är iallafall hoppfullt.

5 kommentarer:

Moa sa...

Det här är en av mina favoritböcker. Kanske inte min Auster-favorit, men jag gillar verkligen dystopier. Jag tyckte den här var vacker och otäck.

Holly Hock sa...

Vad intressant och vad är det med just dystopier som du tycker om? Så, var tänker du dig att det här framtida landet ligger? /Therese

Jenny B sa...

Det här är den enda boken jag har läst av Auster. Jag tyckte inte jättemycket om den, men det var delvis för att situationen var så svår, och då var ju obehaget helt på sin plats! Jag kände att jag själv skulle vara hjälplös i en sådan framtidsvision. Själv fick jag känslan av att boken utspelade sig i något afrikanskt land, men i någon annan recension har jag läst att Auster förstås avser...

Holly Hock sa...

Jenny B: jag förstår helt vad du menar med hjälplös. Fruktansvärd tillvaro, hemskt. Men jag blir jättenyfiken, vilket land är det Auster förstås avser? Jag tänkte mig nog själv en del av USA, men jag tror att jag är för influerad av Austers senaste bok "Man in the Dark". /Therese

Anonym sa...

Jag som älskar både Auster och dystopier, hur har jag kunnat missa den här boken?!

Intressant också med en kvinnlig huvudperson. Tycker du att hon påminner om Austers vanliga karaktärer eller har han skrivit henne annorlunda eftersom hon är kvinna?