Alltså ytterligare en bok min elev trots allt vågat låna ut till mig. Och jag är glad för det. Jag har som sagt haft en del fördomar om John Ajvide Lindqvist (inte nödvändigtvis att det skulle vara dåligt, bara att det absolut inte var någonting för mig), men jag tyckte den var helt klart annorlunda och utmanade traditionella tankebanor.
Visst undrar jag över hur vissa saker hänger ihop och varför. Varför är det bara de som dött de senaste två månaderna som vaknar? Varför hände det bara i Stockholm? Varför just en larv? Hur kommer det sig att man kan läsa andra människor tankar i närheten av de odöda? osv. Egentligen inga frågor som är nödvändiga att få svar på, boken fungerar utmärkt ändå.
Historien följer ju olika människor och hur de "hanterar" de odöda och naturligtvis känner jag lite extra för några av dem. Jag grät till exempel floder på slutet... För visst ställer boken frågor runt det här med döden. Hur hade jag hanterat en liknande situation? Vad innebär det att släppa taget om en människa? På riktigt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar