onsdag 15 december 2010

Mr Rosenblum's List or Friendly Guidance for the Aspiring Englishman
















Den här läste jag faktiskt för ett par veckor sedan, men liksom glömt att blogga om. Då, precis i början av boken, hade jag vissa funderingar. Och nu, efter utläst faktum, har jag vissa andra.

För det första uppskattar jag dess humoristiska och, ja, söta sida. Kulturkrockar är alltid roligt, och med Dorset och en vacker, övervuxen trädgård, the woolly-pig och en helt omöjlig golfbana så blir det så där mysigt. Även om det är väldigt mycket golfbanesnack ett tag.

I bakgrunden lurar dock allvaret. Jack Rosenblum och hans fru Sadie är tyska judar som flytt sitt hemland undan nazisterna men tvingats lämna kvar sin släkt och sina vänner. Det är Sadie som får representera de mörkare sidorna och jag tycker fortfarande att hon förtjänar mer plats och mer djup i historien. Lite mer Sadie och lite mindre golfbana.

Vad gäller Jake växlar jag mellan att betrakta honom som komplett galen eller modig livsbejakare. Eller nja, jag är egentligen full av beundran. Jag önskar att jag vågade mer fullhjärtat följa mina drömmar, precis som han gör. Men det är ganska ovanligt, eller hur? Jag är övertygad om att skulle han dyka upp i Väring så skulle folk tycka att han vore en riktig knäppgök. Visst, det här är bara fiktion, men ändå. Jag skulle definitivt vara lite nöjdare med mitt liv om jag lite oftare brydde mig lite mindre om vad min omgivning tänker och istället gjorde lite mer som jag själv vill.

2 kommentarer:

Böcker, böcker, böcker sa...

Jag har hört en del om den här, får nog spana in den.

Holly Hock sa...

Den är riktigt mysig! Passar bra till jul också, tycker jag. /Therese