Ian McEwan i Stockholm

Jag var så peppad inför kvällen på Kulturhuset med Ian McEwan. Han är en författare som jag läst ganska länge och relativt ingående, så visst såg jag fram emot att höra honom live. Jag hade bokat tåg och hotell, skrivit ut vägbeskrivningar till alla möjliga bokhandlare och var helt enkelt förberedd. Pyttsan heller. Trettio minuter innan McEwan kliver ut på scenen i hörsalen upptäcker jag att jag glömt skriva ut biljetten. Och det är så typiskt mig. Den snälla receptionisten på hotellet räddade mig emellertid så jag var ändå på plats tillsammans med alla andra.

Och jag är helnöjd med kvällen. Det är så roligt och intressant att lyssna till författare och höra deras uppfattningar/tolkningar av vår värld. McEwan fick naturligtvis prata en hel del om sin senaste bok (som är bra och rolig) och läste även ett utdrag. Men han pratade också om författares önskan att vara originella och hur han menar att deras uppgift är "to redescribe the world" och att "the human moment shows our own humanity". Just det tyckte jag han uttryckte fint och jag tänker att det kan vara olika för olika läsare vilka "moments" man upplever beskriver just ens egen "humanity". Jag tror att det är när man hittar de där böckerna som verkligen exakt lyckas beskriva en bit av en själv som det griper tag i hjärtat.

Han berättade också att det ofta är tillfälligheter som sätter igång hans skrivande och att han aldrig har en färdig plan för hur en roman ska utveckla sig. Han vet oftast inte hur historien kommer att sluta till exempel. Jag blev faktiskt förvånad över detta eftersom jag anser att han är otroligt skicklig på intriger och ofta får ihop sina romaner med eleganta och, ibland, finurliga slut.

Författar som han pratade om betydde mycket för honom var Jane Austen, Saul Bellow och John Updike, såväl som Vladimir Nabokov och Philip Larkin.

Ja, McEwan var rolig och intelligent och hade många intressanta tankar och åsikter. Jag blir sugen på att läsa hans första romaner The Cement Garden och The Comfort of Strangers, men också On Chesil Beach som jag faktiskt inte läst än.