torsdag 10 juni 2010

High Fidelity

Bättre än väntat är min spontana reaktion efter utläst bok. Visst har jag förstått att Nick Hornby är bra, men jag trodde nog inte att det var riktigt så mycket min kopp te.

För det första är det brittiskt och hysteriskt roligt. Rob är en äkta antihjälte som bedrar sin gravida flickvän (ovetandes, dock) och tillbringar dagarna i sin måttligt framgångsrika skivbutik tillsammans med två om möjligt ännu större musiknördar än han själv. Visst är han ganska knäpp men ändå väldigt lätt att tycka om.

Hans intresse för musik framstår som fullkomligt fanatiskt och lätt att känna igen sig i för vilken bokbloggare som helst. För vad är egentligen skillnaden mellan att sortera sin skivsamling eller sin bokhylla? Jag älskar hans topp-fem-listor, jag önskar definitivt fler topp-fem-listor i bokbloggosfären, och allt hans prat om blandband är underbart nostalgiskt.

Ja, jag kommer att läsa fler romaner av Nick Hornby. Framförallt är jag nyfiken på hans senaste, såklart, Juliet, Naked och The Polysyllabic Spree.

1 kommentar:

Jenny sa...

Jag gillar Hornby se´n många år tillbaks, och High fidelity (äv filmen med en suverän John Cusac i huvudrollen!)är en all-time-favourite. Om en pojke tyckte jag mycket om, och En god människa och Fallhöjd var också helt okej. Pojkvännen läste för inte så länge se´n hans senaste, Jukiet naked, och gillade den rejält. Annars har han ju äv skrivit manus till en av, i mitt tycke, vårens bästa filmer; An education.