Jag vet att jag skrev i ett tidigare inlägg att jag tyckte Harry Potter and the Half-Blood Prince är Voldemorts bok, men kanske att jag vill göra ett tillägg. Nog för att man får reda på en hel massa om the Dark Lord som förklarar en hel del, men visst riktar historien, speciellt mot slutet, även strålkastarljuset mot Severus Snape? Av någon anledning är de onda alltid intressanta, men det var först i den här boken som jag började förstå att Snape var någon man borde lägga extra märke till. Kanske att det här också är Snapes bok?
Jag tyckte mycket om att läsa om episoden där Dumbledore dör. Första gången grät jag floder. Den här gången kändes det inte lika dramatiskt. Just det här att Draco misslyckas och Snape tvingas ta över är onekligen tänkvärt. Däremot tyckte jag hans begravning var mer känslosam (fast grät gjorde jag inte där heller).
Ginny upplever jag fortfarande som ganska intetsägande och anonym. Hoppas, hoppas att hon träder fram tydligare i sista boken. (Och fortfarande har jag inte fått klarhet i huruvida Dolores Umbridge tillhör the Death Eaters. Det verkar inte så. Hon är nog bara helt enkelt elak ändå.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar