Passionen

Jag måste erkänna att efter att ha läst halva Passionen var jag tveksam. I varsitt kapitel hade jag blivit presenterad för Henri, Napoleons unge kycklingkock, och Villanelle, en croupier från Venedig med simhud mellan tårna. Men, det här var väl inte intressant? Visst var det välskrivet, men historien kändes liksom inte angelägen. Men så i tredje kapitlet möts Henri och Villanelle och då kom magin in i berättelsen igen.

Framförallt är det här en berättelse om kärlek och passion. Men det handlar också om att spela och ta risker och vad är man egentligen beredd att riskera? Det är Henris sökande efter sin egen passion som får honom att följa Napeoleon och hans passion genom alla krigen. Tillslut hittar han det han söker i kärleken till Villanelle, men självklart är det inte så enkelt att hon återgäldar hans känslor.

Venedig och Napoleon är viktiga aktörer i berättelsen även om Winterson varnar för att hon leker med historien och platsen. Det här är måhända inte sant, men det är en underbar historia om kärlek.