En sorts övergång... Ur Jeanette Wintersons förord (2005) till "Apelsinboken": "Jag har lagt märke till att när Milan Kundera och Paul Auster stoppar in sig själva i sitt arbete kallas det metafiktion, när jag gjorde det kallades det självbiografi".
JanB: Ja, jag är nästan klar med "Invisible". Hur går det för dig?
Vixxtoria: Ja, "Hungerspelen" har jag ju väntat på ganska länge... Annars är jag lite sugen på att åtminstone påbörja "Wolf Hall". Keats på toaletten säger du, haha, det är nog ingen dum idé. /Therese
nTherese - svar på din fråga: Jo det går bra. Jag har läst boken en gång men tappade i koncentration och måste läsa om den. Skulle kunna kommentera komposition (meta, Cervantes), berätta om de tre berättarna och hur de hänger ihop, visa på självbigrafiska detaljer hos Austers alter ego, fundera över skillnaden mellan minne och verklig händelse (och fiktion), fråga mej vem som är "invisible", egentligen, filosofera över ren ondska och godhet etc. Men just nu vet jag inte vad jag tycker om boken... Några anatomiska/erotiska detaljer stör (var det nödvändigt?). Och slutet kändes oväntat svagt (tyckte jag tills jag insåg att Auster växte upp nära ett stenbrott, vad nu det kan betyda!). Vi får återkomma i ämnet./Jan
5 kommentarer:
En sorts övergång...
Ur Jeanette Wintersons förord
(2005) till "Apelsinboken":
"Jag har lagt märke till att när Milan Kundera och Paul Auster stoppar in sig själva i sitt arbete kallas det metafiktion, när jag gjorde det kallades det självbiografi".
Har du börjat läsa Invisible?!
Jag skulle läsa Hungerspelen först. :-) Sen - beroende på dagsform ge mig på Auster eller Waters, och läsa Keats på toaletten.
JanB: Ja, jag är nästan klar med "Invisible". Hur går det för dig?
Vixxtoria: Ja, "Hungerspelen" har jag ju väntat på ganska länge... Annars är jag lite sugen på att åtminstone påbörja "Wolf Hall". Keats på toaletten säger du, haha, det är nog ingen dum idé.
/Therese
nTherese - svar på din fråga: Jo det går bra. Jag har läst boken en gång men tappade i koncentration och måste läsa om den. Skulle kunna kommentera komposition (meta, Cervantes), berätta om de tre berättarna och hur de hänger ihop, visa på självbigrafiska detaljer hos Austers alter ego, fundera över skillnaden mellan minne och verklig händelse (och fiktion), fråga mej vem som är "invisible", egentligen, filosofera över ren ondska och godhet etc. Men just nu vet jag inte vad jag tycker om boken... Några anatomiska/erotiska detaljer stör (var det nödvändigt?). Och slutet kändes oväntat svagt (tyckte jag tills jag insåg att Auster växte upp nära ett stenbrott, vad nu det kan betyda!).
Vi får återkomma i ämnet./Jan
Ser ut som en intressant hög. :)
Skicka en kommentar