Det här är egentligen tre olika historier om tre olika personer som till sist möts på samma ställe. Handel, Picasso och Sappho berättar om sina liv, var och en på sitt sätt. Handel är en före detta katolsk präst och kirurg som under en tågresa blickar inåt för att ställa frågor om sitt liv och hur det definieras. Picasso är en ung kvinna som vill bli konstnär och måla tavlor men som växer upp förtryckt av sina föräldrar och sexuellt utnyttjad av sin bror. Sappho är en kvinnlig poet, då som nu.
De tre karaktärerna har varsina kapitel med individuella röster. Sapphos kapitel är de som särskiljer sig mest vad gäller språk och stil. Även om jag tycker att det är svårt i början att foga ihop deras respektive historier knyter jag an till dem alla tre, framförallt tycker jag Picasso är lätt att känna med. De har genomlevt svåra tider i sina liv och människor runt omkring dem har ofta brutalt tagit sig rätten att definiera och bestämma över deras liv.
Titeln kommer från ett citat ur ett av Sapphos kapitel som lyder: "There's no such thing as autobiography there's only art and lies". Detta tycker jag man kan se som en kommentar till ett av bokens huvudteman, det vill säga vad är sant om ett livsöde och utifrån vilka kriterier bedöms en människas liv? Och visst är det träffande att detta i boken sägs av just Sappho, vars föregångare genom historien själv varit utsatt för så olika definitioner av vem hon var och hur hon levde.
4 kommentarer:
Handel - ska det vara kompositören Händel, som brukar benämnas Handel på engelska? http://en.wikipedia.org/wiki/Handel Inte för att de yttre omständigheterna verkar stämma särskilt väl, men ska det vara lögn så ska det. Kanske
Ja, det är Händel. Karaktärerna stämmer knappt alls med "upphovsmännen", mer än några få attribut. Jag tror att namnen i sig representerar "konsten", dvs musik, konst och poesi/litteratur. Jag tror egentligen inte det är mer än så. Finns det någon annan tolkning, så bidra gärna med den. /Therese
Jag har inte läs boken, bara undrade om det var Händel... vilket det alltså var, fast ändå inte. Tack för uträtande av frågetecken!
Men visst är det intressant? På ett sätt kan jag förstå varför Winterson väljer att kalla sina karaktärer efter olika konstnärer (och samtidigt lite representativt för olika konstarter), men det finns ju fler konstarter? Varför just dessa tre? Jag kan för lite om Händel och Picasso för att se eventuella symboliska likheter. Någonting man skulle kunna fördjupa sig mer i. /Therese
Skicka en kommentar