Det här är en autentisk dagbok och den känns synnerligen äkta. Tjejen som skrivit är ungefär 16-17 år och hon skriver olika ofta, med ibland långa hopp där jag inte riktigt fattar vad som hänt mellan dagboksanteckningarna. Ena stunden är hon sprudlande lycklig, hennes föräldrar är förstående och hon har träffat gulligaste killen. Ganska många andra stunder har hon återigen tagit droger och topparna delas av allt längre och djupare dalar av ångest och självförakt.
För det är främst om drogberoende dagboken handlar. Hur hon verkligen av en slump prövar och fastnar. Hennes historia är av naturliga skäl tydligt placerad någon gång på 60- eller 70-talet. Hippie-kulturen är stark, men eftersom jag inte upplevt den tiden själv känns det för mig inte levande. Fast även om jag åtminstone inbillar mig att drogkulturen ser annorlunda ut idag, känns hennes uppleveser och känslor purfärska.
Dagboken slutar med att hon bestämmer sig för att inte skriva mer. Hennes liv verkar räta ut sig och det se ljusare ut på flera håll. I en epilog läser jag att hon tre veckor senare dog av en överdos. Det känns snopet och hemskt och jag undrar faktiskt. Vad hände? Allt verkade ju gå så bra? Var det ytterligare ett ödesdigert återfall eller blev hon lurad?
Jag tycker speciellt om hur dagboken beskriver hennes relation till sina föräldrar. De menar så väl och hon försöker verkligen, men ändå missförstår de varandra ideligen.
6 kommentarer:
Den här boken läste jag för många år sedan och tyckte väldigt mycket om- Jag minns att jag kände väldigt för Alice och att jag precis som du blev mycket tagen av det sorgliga slutet. Så snett det kan gå trots att det fanns så många förutsättningar för tvärtom så att säga. Jag tycker att "Go ask Alice " är en bok som är ständigt aktuell- mycket läs-och tänkvärd!!
Den är bra, men tyvärr är det inte en autentisk dagbok - den är skriven av Beatrice Sparks (hon skrev fler "autentiska" dagböcker).
Ingrid: håller med dig. Jag tänkte be någon av mina elever att "testläsa" den för att höra vad de tycker. Är den för daterad för dagens ungdomar?
Anonym: nämen, vad spännande! Det här skulle kunna bli en ny "Gömda"-debatt. Men gör det så mycket egentligen?
/Therese
Holly Hock:
Inte gör det något att den inte är autentisk, men jag har blivit så trött på "sanna" dagböcker och tycker inte att "budskapet" i skönlitteratur skulle vara mindre viktigt bara för att det inte är sant. Alice är en stark bok och funkar lika bra även om man vet att den är påhittad, tycker jag.
Sorry, jag var för lat för at logga in förut... :)
Det lustiga är att när jag jobbade som lärare (det var inte så många år) i Göteborg på 80-talet fick några elever i min klass läsa just den här boken- de verkade gilla den ganska hyfsat (annars läste de "Tim" av Colleen McCullough och så en del Steven King ( den senares böcker inte "mitt favoritval" ....) Jag hade ingen aning om att "Go ask Alice" inte var en autentisk dagbok- men som du säger - vad sjutton spelar det för roll? Boken kan onekligen väcka debatt och är absolut läsvärd.
Jag håller med er, båda två! Visst är man trött på diskussioner hit och dit, äkta/inte äkta. Jag ska försöka stoppa den i händerna på någon av mina elever, få vi se vad han/hon säger. /Therese
Skicka en kommentar