Det går bra med Jonas Karlssons novellsamling, bara två noveller kvar. Den här gången har jag inte läst hela samlingen i ett svep, utan spridit ut dem en och en med annan läsning emellan. Undra just vilket som egentligen är det mest ultimata?
Ska man läsa noveller en i taget och se varje novell som en ensam enhet? Eller är det en poäng med att läsa en samling noveller ihop? Bildar de gemensamt en särskild läsupplevelse, som man går miste om annars?
Vad tycker du?
2 kommentarer:
Jag har ofta läst noveller hemma i soffan, och inte alltid läst klart någon från dag till dag eller ens från vecka till vecka. Är novellen bra lever jag mig in i den lika djupt som en roman, och tänker på personerna medan jag gör annat.
Just den här veckan läser jag dock en novellsamling på T-banan till och från jobbet, för ovanlighets skull. Imorse hann jag precis läsa en hel, riktigt spännande novell. Det kändes bra! Hos frissan hann jag läsa en halv novell till, och längtade MYCKET efter att få åka hem så att jag kunde läsa klart den! Nu tänker jag i förväg räkna sidorna i novellerna så att jag vet om jag kommer att komma till jobbet frustrerad eller nöjd imorgon!
Jag lyssnade ju på den, lite i taget men det kom en fin liten trudelutt mellan varje så man skulle veta att det var en ny på gång :)
Skicka en kommentar