måndag 15 februari 2010

Nästa djupdyk - Haruki Murakami

Nu har jag bestämt att Murakami-dyket börjar den 20 mars. Jag kommer att läsa och blogga om dessa böcker:

Norwegian Wood
Fågeln som vrider upp världen
Underground
Sputnikälskling
Kafka på stranden

+ eventuellt någon bonusbok

17 kommentarer:

Dolly sa...

Har bara läst "Kafka på stranden", gillade jättemycket! Ett bra djupdyk tror jag, men hans böcker är speciella, så du kanske får ladda upp med något mer lättsmält mellan böckerna :)

Ingrid sa...

Det ska bli så spännande att ta del av ditt djupdyk. Jag har läst ett par av Murakamis böcker men har mycket kvar att utforska- (och det längar jag fakstiskt efter....)

Tekoppen sa...

"Underground" är ju väldigt annorlunda. Jag skulle rekommendera någon av hans böcker på engelska istället. "South of the Border, West of the Sun" till exempel, eller "After Dark". Tänker att det kan vara lite kul att se skillnaden mellan hur han framstår i översättning till sv o eng.

Anonym sa...

Åh, vilket roligt djupdyk!
Jag har läst alltav Murakami som finns på svenska, så det börjar bli dags för mig att gå på de engelska översättningarna tror jag...

Jag har för mig att Underground inte är skönlitterär?

Holly Hock sa...

Dolly: Det låter ju lovande! Vad ska jag varva med då? Deckare kanske?

Ingrid: Jag har hört så himla mycket om Murakami, men inte läst någonting själv. Vet egentligen inte riktigt vad som väntar, men kul ska det bli.

Tekoppen: Det var lite därför jag valde den, för att den verkade annorlunda. De två titlar du nämner, är de novellsamlingar?

Bokstävlarna: Jag blev förvånad när jag kollade att inte fler av hans böcker fanns översatta till svenska. Är inte det lite konstigt? Helt rätt, "Underground" betecknas som journalistisk litteratur, tror jag, och handlar om gasattacken i Tokyos tunnelbana 1995.
/Therese

Tekoppen sa...

Nej, det är romaner. Däremot finns en novellsamling översatt till svenska, tyvärr väldigt svår att få tag på. Akta dig för "Birthday Stories", det är andra förf. som skrivit till HM...

Holly Hock sa...

Tekoppen: Tack för varningen! /Therese

kontakt sa...

Det ska bli spännande att läsa ditt djupdyk. För mig ligger Murakami i kategorin "vill nog läsa någon gång men annat är mera prioriterat". Jag är lite skraj för japansk litteratur efter ett fullständigt misslyckat försök att läsa någon japansk författare som jag absolut inte förstod. Jag insåg att så stor del av berättelsen blev obegriplig eftersom jag inte kunde tolka personerna, jag förstod inte kontexten. Men den boken utspelade sig i en förgången tid, dagens japaner är förhoppningsvis lite lättare att förstå sig på.

Att läsa en japansk författare i engelsk översättning förefaller mig ganska avigt. Möjligen får man därigenom ett grepp om hur annorlunda det japanska språket är, för jag förstår att två översättningar av samma bok verkligen inte blir likadana.

Holly Hock sa...

Hej Kontakt, vad kul att du är här! Japan är väldigt annorlunda, eller hur? Fast jag har fått för mig att Murakami ska vara en ganska västerländsk japansk författare (vad nu det är egentligen). Jag har hört väldigt mycket om honom, så det ska bli kul att också äntligen läsa. Sen har jag förstått att många som tycker om Auster också tycker om Murakami, så det känns lovande.

Jag håller med dig, att läsa en japansk bok i engelska översättning är lite avigt. Dessvärre är inte särskilt många av Murakamis böcker översatta till svenska, så därför får det ändå bli på engelska. Jag var förvånad faktiskt över hur få böcker som fanns på svenska. Men det kanske kommer. Och så blir jag nyfiken, vilken japansk författare var det du läste? /Therese

kontakt sa...

Det var Yasunari Kawabata. Boken hette "Snöns rike".

Tekoppen sa...

Så roligt att du nämner Kawabata! Jag har bara läst "Tusen tranor", men har tänkt att jag också måste läsa "Snöns rike", men sedan glömt bort det. Så tack för påminnelsen :)

Kawabata är en underlig författare, han är ju inte bara japansk utan också mycket symbolistisk, så kombinationen gör att det blir svårt att greppa - det är nog knappt ens meningen att det ska vara så lätt att greppa. Men även om jag mest kände obehag när jag läste "Tusen tranor" ville jag ändå läsa mer. Någonting påminde mig om Christine Falkenland.

*skiess*

Holly Hock sa...

Tekoppen, jag måste bara fråga. Har du läst många japanska författare? /Therese (som knappt har läst en enda)

Tekoppen sa...

Hej Holly! Nej jag har inte alls läst många japanska författare! Haruki Murakmi, Yasunari Kawabata, Kazuo Ishiguro (som dock inte skriver på japanska), Yamada Taichi (som jag inte alls gillade) och Kauro Ekuni (som dock inte var mycket att hänga i julgranen). Sedan gillar jag haiku och har läst de stora mästarna där: Basho, Issa, Shiki. Några japanska författare jag inte själv har läst, men som jag skulle vilja läsa, är Kobo Abe och Kenzaburo Oe. Jag kan också tipsa om att nu i mars utkommer på Lind & Co en japansk klassiker, "Den gyllene paviljongens tempel" av Yukio Mishima. Den tänker jag läsa! Av Mishima finns på svenska också "Sjömannen som föll i onåd hos havet" och "Markisinnan de Sade". Sedan googlade jag runt lite nu när jag skrev det här och upptäckte denna bok som jag blev rejält nyfiken på: "Kvinnomasker" av Fumiko Enchi. http://dagensbok.com/2006/02/04/fumiko-enchi-kvinnomasker/
Ser fram emot ditt djupdyk, som sagt! Började läsa en Murakami igår ("After Dark") och är alldeles kär i den för tillfället :) Så jag avundas dig som har så många bra HM-böcker kvar att läsa!!

kontakt sa...

Tekoppen, ah ja det kanske är Kawabata som är svårbegriplig och inte japanska författare i allmänhet.

Holly Hock sa...

Tekoppen: I mina mått mätt har du ju läst en hel del. Vad kul! Jag antecknar några av de författare du nämner för ett senare tillfälle. Jag försökte kolla upp om Tranan gett ut någon "Japan berättar", men det verkar inte så. /Therese

Tekoppen sa...

Lars Vargö har översatt en antologi med japanska noveller, den är utgiven på En bok för alla om jag inte minns helt fel. Heter något i stil med "Brännbara sopor"

snowflake sa...

Intressant diskussion här! Och mycket intressant jämförelse Kawabata/Falkenland. Mina egna upplevelser av dem är rätt obehagliga. Mest Falkenland, brr, men även Kawabatas Snöns rike hade en sorts brutal slutenhet som lämnade mig beklämd efter läsningen.
Sen störde jag mig rejält på den japanska kvinnorollen när jag läste flera på raken: alltid vacker och sexuellt tillgänglig men oförståelig och utan eget liv.
Den kvinnotypen finns hos Murakami också. Ett drag av gubbsjuka...

Det blir spännande att se vad du tycker Holly Hock! Hela idén med ett djupdyk är ju så bra.