Det här är det första jag läser av P D James och visst är det brittiskt så det förslår. En sån där urtypisk brittisk deckare som jag ofta säger att jag tycker om, men väldigt sällan läser. Konstigt hur det kan vara ibland.
Så visst är det mysigt, men egentligen inte jättemycket mer. Mitt intresse fångas aldrig helt, den är hela tiden ganska lätt att lägga ifrån sig. Det är egentligen inget större fel på själva historien, men av någon anledning blir det aldrig sådär värst spännande. Kanske ska man ha läst fler av hennes böcker för att verkligen kunna uppskatta även The Private Patient? Men brittiskt är det iallafall.
2 kommentarer:
Jag har inte läst den än, men alla andra med Adam dalgliesh. Kanske är det som du säger, att man ska ha följt dem/honom. En som många gillade (som i och för sig är i mitten nånstans) är Böjelser och begär. Prova den!
Det ska jag göra! Man förstår ju att det finns en historia runt Dalgliesh som fortsätter från bok till bok, och sånt tycker jag om. Men det så klart, då behöver jag ju läsa mer än en bok. Jag ska pröva "Böjelser och begär". Tack för tipset! /Therese
Skicka en kommentar