Den där Vallgren

Otroligt god buffé förresten, på restaurang Parnassen i Skövde. Inte den gamla vanliga tacosen utan små snittar och fyllda champinjoner, vattenmelon med ädelostfluff, små kycklingbitar med tapenade och musslor med skal. Mmmmmmums.

Sen var han ju ganska underhållande, den där Vallgren. Han pratade ju och läste ur sin senaste bok Kunzelmann & Kunzelmann, och den verkar ju riktigt bra. Men framförallt verkar han mycket kunnig vad gäller allt möjligt angående konst och konstförfalskningar. Imponerande.

Jag har faktiskt inte läst någonting av honom. Och då har han tydligen skrivit nio böcker!? Den enda jag hört talas om förrut är naturligtvis Den vidunderliga kärlekens historia. Den står till och med i min bokhylla och jag har fått för mig att jag antagligen kommer att tycka om den.

Hipp hipp hurra!

Idag har jag firat världbokdagen - lite för mig själv iallafall. Egentligen blir det bättre firande imorgon då jag och en kollega ska gå på after work, äta buffé och lyssna på Carl-Johan Vallgren.

Men lite extra läst har det iallafall blivit!

Twilight

Jag är kanske inte den första att hänga på nya trender och så där. Så det har tagit ganska lång tid för mig att faktiskt plocka upp Stephenie Meyers bok och läsa den (läsningen gick däremot fort!). Men nu är det gjort. Och jag är lika förtjust fast som många andra.

Jag älskar Twilight, på ett ganska tonårsaktigt vis. Visst ser jag också att det finns flera sidor i den boken som kanske inte håller jättehög kvalitet, men historien om Bella och Edward är ändå helt underbar.

Vad är det då som gör att jag faller så pladask för detta? Tja, det är ju väldigt romantiskt. Jag tycker inte att jag själv är särskilt romantisk så där till vardags, men långt inne i mig finns det ändå en del som iallafall blir mycket förtjust när Edward ständigt räddar Bella ur alla möjliga mankemang och deras långa och många samtal på tu man hand.

Dessutom ligger nog mycket i fula ankungen-temat. Bella, som tidigare knappt varit i närheten av någon pojkvän, får plötsligt när hon börjar på sin nya skola i Fork en hel radda ivriga beundrare med Edward i spetsen. Jag tror vi är många som, från när man var ganska liten, kan känna igen oss i att dagdrömma om att ens "riktiga" föräldrar, kungen och drottningen, en dag skulle dyka upp och rädda en ur vardagen.

En sak har jag funderat på. Bella verkar ha ett helt osannolikt dåligt balanssinne och det får man aldrig riktigt någon förklaring vad det beror på. Är det ett medfött handikapp eller har hon råkat ut får någon olycka eller sjukdom tidigare i livet? Kommer det att ges någon förklaring i någon av de andra böckerna? Är det ens viktigt att fundera på?

Hursomhelst, jag älskar det nu och hade älskat det ännu mer förbehållslöst när jag var tonåring.

Kina berättar

Jag vill ju gärna läsa kinesisk litteratur, så nu har jag börjat med en novellsamling, Solskenet i munnen, som jag fick rekommenderad av Anna. Perfekt att börja med noveller så man ganska snabbt kan läsa många olika författare för att se vad man tycker om och kan fortsätta med. Jag tycker också om att det bara är nu levande ganska unga författare med i boken. Jag läser gärna om det "nya" Kina.

Någon sorts kvarttalsrapport

Femton skönlitterära böcker blev det under årets första månader. De jag har tänkt på mest efteråt är Coraline av Neil Gaiman, Kärleken är dödens motsats av Roberto Saviano och Dreams from My Father av Barack Obama. Bäst från det första kvarttalet är också (självklart) Paul Auster böckerna jag läste under mitt djupdyk (The New York Trilogy, Book of Illusions, Leviathan, Invention of Solitude). De kommer jag att läsa igen, inom en inte allt för avlägsen framtid, för där finns helt klart mer att upptäcka. Böcker som positivt överraskade var Hanteringen av odöda av John Ajvide Lindqvist och City of Thieves av David Benioff. Båda två är böcker jag inte valt själv, men som jag tyckte bättre om än väntat.

Vid årets början hade jag ju föresatt mig att läsa mer engelskspråkig litteratur och så har det också blivit. Än så länge ligger andelen engelskspråkiga böcker på 60 %. Jag ville dessutom läsa klart påbörjade serier och mer av kinesisk och indisk litteratur. Ja, det återstår fortfarande många månader av 2009...

Nu höll jag på att glömma Mister Pip av Lloyd Jones. Ett hedersomnämnande till den!

Pocket & Trix 2

Igår kom det andra paketet i Pocket & Trix, alltid lika välfyllt. Temat var choklad och det passade verkligen hur bra som helst. Så bra att det redan är uppätet! Boken Havets stjärna, av Joseph O'Connor, har jag faktiskt sneglat på förut, så den passar utmärkt. Jättefint vårigt kort också förresten, det påminner lite om vårat lilla hus.

Tack så jättemycket min hemliga bokvän! Jag blir så glad av dina paket, jättefina!

The Fringe Genre

Den här var ny för mig! Och ändå inte på något sätt.

För visst har jag läst en del av de här böckerna när jag var yngre. Mina älskade Jill-böcker plockade jag precis hem från föräldrahemmet för bara ett par veckor sedan efter ett infall av nostalgi. Redan i den ålder föredrog jag den brittiska varianten av hästböcker framför den svenska.

Visst är det något magiskt med formeln flicka+ponny. Själva "the fringe" tror jag är en del. Jag tror också att det betyder mycket för många flickor att kunna ge sin kärlek till någon annan individ utan att riskera att bli avvisad. Villkorslöst. Samtidigt är stallet en miljö där en flicka kan tränar sig i att vara bestämd, självständig och inte minst modig.

Revolutionary Road

Vad jag tycker om den här boken. Jag tycker han gör det så bra, Richard Yates, när han i sin Revolutionary Road beskriver Frank och April Wheelers förhållande. Oförmögna att ta sig ur sina egna föreställningar om sig själva men med mer och mer påträngande känsla av livsskoskav går de sakta men säkert mot kataskrof. Jag tycker han träffar huvudet på spiken, exakt.

Och visst andas hela boken 50- och 60-tal, och samtidigt känns den så aktuell. Jag kan också uppleva någonting liknande samma ångest som April över att försöka leva upp till att vara den jag föreställt mig att jag är. Fånigt och urbota dumt. Men det är inte lätt att vara äkta, det är ingenting jag tränar mig på ofta, speciellt inte när vardagsstressen obönhörligt tränger sig på. Men jag förstår mycket väl att det här är en bok vi fortfarande läser och uppskattar, det tror jag vi kommer att göra om 50 år till.

Så jag tänkte på Frank och April idag (,igen). Jag blickade ut över körplanen utanför mitt kontor och tänkte att jag behöver mer tid för att tänka, mycket mer tid.

Rosen på Tistelön

Emelie Flygare-Carléns bok ingår i läsutmaningen Klassiska kvinnor och skulle egentligen vara utläst redan i februari. Nja, nu blev det inte riktigt så för mig, men nu är den utläst iallafall.

Den här boken tyckte jag inte om. Så är det bara. Och det är framförallt Erikas fel. Hon tar ganska stor plats i bokens allra första del och sen var det liksom kört.

Vad är det då jag inte gillar? Ja, Erika har ju inte haft det så lätt här i livet men hennes erfarenheter har gjort henne till en ödmjuk, hårt slitande, gudsfruktig människa som håller heder och moral högt. Fine. Hon arbetar som guvernant hos Haraldssons (smugglare) och undervisar och vägleder hans dotter, Gabriella. Äldste sonen, Birger (också smugglare), blir huvudstupa förälskad i Erika och friar. Erika hyser inga som helst varmare känslor för Birger men offrar sig och tar det som sin livsuppgift att genom att gifta sig med Birger rädda hans själ från fördärvet. Vad är det här?! Jag blir så trött på självgoda människor som gör sig själva till små martyrer. Vem är det som påstår att Birger behöver räddas?

Nej, här var det liksom över för mig. Jag har läst klart boken, men jag vet inte om jag tyckte det tog sig så värst. Sen handlar det ju mer om Gabriella, men hon är ju uppfostrad av Erika i samma anda! Allt i boken var inte heldåligt. Den har faktiskt flera kvaliteter, men ni vet hur det blir när man börjar irritera sig på någonting. Då går det liksom ut över allt annat också. Med tanke på när den är skriven så är det väl inte så underligt att det är som det är. Jag gillade inte Erika helt enkelt. Så är det bara.

Ps. Men jag gillar litteratur som får mig att känna starkt, vare sig det är positiva eller negativa känslor.

Det här gjorde jag skärtorsdagens kväll

Påsklov

Jag har påsklov, och det behövde jag. Det har varit alldeles för mycket att göra och massor har hänt (en del som inte borde få hända), så jag är helt enkelt slutkörd. Därför har jag ordinerat mig själv vila, läsning och vin.

Så här i påsktider tycker ju några att man ska läsa deckare, men det tror jag inte att det kommer att bli någon för min del. Just nu är det Revolutionary Road inför Sötåsens bokklubb nu på tisdag och jag älskar den. Helt genialisk! (Så här långt iallafall.) Sen tror jag kanske att jag ska ge mig på Twilight, men jag är också lite inne på Canterbury Tales. Vi får se.

Glad påsk alla!

Hanteringen av odöda

Alltså ytterligare en bok min elev trots allt vågat låna ut till mig. Och jag är glad för det. Jag har som sagt haft en del fördomar om John Ajvide Lindqvist (inte nödvändigtvis att det skulle vara dåligt, bara att det absolut inte var någonting för mig), men jag tyckte den var helt klart annorlunda och utmanade traditionella tankebanor.

Visst undrar jag över hur vissa saker hänger ihop och varför. Varför är det bara de som dött de senaste två månaderna som vaknar? Varför hände det bara i Stockholm? Varför just en larv? Hur kommer det sig att man kan läsa andra människor tankar i närheten av de odöda? osv. Egentligen inga frågor som är nödvändiga att få svar på, boken fungerar utmärkt ändå.

Historien följer ju olika människor och hur de "hanterar" de odöda och naturligtvis känner jag lite extra för några av dem. Jag grät till exempel floder på slutet... För visst ställer boken frågor runt det här med döden. Hur hade jag hanterat en liknande situation? Vad innebär det att släppa taget om en människa? På riktigt?

Sarah Waters

Genom Calliope får jag nys om Sarah Waters hemsida. Tack! Jag ser verkligen fram emot hennes nya bok The Little Stranger (icke att förväxla med The Little Friend av Donna Tarrt!). Jag har egentligen bara läst hennes The Nightwatch men tyckte verkligen om den. Tipping the Velvet ligger och väntar och förhoppningsvis hinner jag kanske någon mer innan juni.

Fin hemsida iallafall med trailers för tv-filmatiseringarna av hennes böcker. BBC-produktioner och jättefina, de borde man försöka få tag på och se - efter man läst böckerna såklart.

City of Thieves

Den här var andra boken från the English Bookshops bokklubb, skriven av David Benioff, och helt klart en sån bok jag inte hade valt att läsa själv. Men jag är väldigt glad att den dök upp i min brevlåda och att jag läste den för rolig var den (och bra).

Den utspelar sig i Leningrad under tyskarnas ockupation under andra världskriget och det är vinter och jättekallt och jätteont om mat. På grund av olyckliga omständigheter blir Lev och Kolya tillfångatagna och inkastade i samma cell. Dagen efter får de ett uppdrag av den ryske generalen i utbyte mot sin frihet. Uppdraget är att på mindre än en vecka fixa fram ett dussin ägg som han behöver till sin dotters bröllopstårta.

Uppdraget i sig är bara jätteroligt och ni kan ju tänka er fortsättningen. Lev och Kolya är verkligen diametralt olika och påminner mig om andra "par" inom litteraturen, kanske framförallt Don Quijote och Sancho Panza. Det är definitivt ingen slående likhet, men det är ändå någonting med deras uppdrag och vart de för dem som påminner mig om deras spanska bröder.

Som sagt, historien utspelar sig under andra världskriget och vissa bitar är riktigt ruggiga. Hela boken är däremot rolig, jätterolig faktiskt, speciellt historien med hönan som de hittar. Nej, helt klart kul med en bok som överraskar. Mycket bra val!